Mälaren
Från Wikipedia
| Mälaren | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 |
|||||||||
|
|||||||||
| Basfakta | |||||||||
| Geografiska koordinater: | 59° 26′ 00.79" N, 17° 04′ 02.14" O | ||||||||
| Höjd över havet | 0,7 m.ö.h. | ||||||||
| Yta | 1.120 km2 | ||||||||
| Maximal längd | 120 km | ||||||||
| Maximal bredd | 65 km | ||||||||
| Volym | 14,3 km3 | ||||||||
| Största djup | 66 m | ||||||||
| Medeldjup | 13 m | ||||||||
Mälaren är Sveriges tredje största sjö efter Vänern och Vättern. Vattenarealen är 1 140 km², vilket bara är en femtedel av Vänerns men trots detta har de båda sjöarna ungefär lika lång strandlinje. Från öst till väst sträcker sig Mälaren omkring 120 kilometer och den beräknas innehålla 14,3 miljarder kubikmeter vatten.
Namnet Mälaren tros härstamma från det fornnordiska mælir, vilket idag tolkas som grus. I nutid återfinns mælir inom såväl norskan som isländskan och åsyftar huvudsakligen sädesslag.
Innehåll |
[redigera] Geografi
Mälaren ligger i landskapen Västmanland, Uppland och Södermanland och den har sitt utflöde i Östersjön.
Mälaren består av vikar, sund och fjärdar och har många öar, de största är Selaön och Svartsjölandet. Antalet holmar och skär med en yta som understiger ett (1) hektar är cirka 7 800 stycken. Av dessa öar är cirka 6 500 mindre än 100 m² till ytan. Medeldjupet beräknas till 10 meter och det största uppmätta djupet är 64 meter, väster om Adelsö. Sjöns form har sitt ursprung från förkastningar, åsar och sprickdalar.
Mälaren var en havsvik fram till 1200-talet, och är numera reglerad med dammluckor vid Riksbron för att förhindra att bräckvatten strömmar in i Mälaren vid högvatten i Saltsjön. Dammluckorna fälls endast ner vid de sällsynta tillfällen då havsvattenytan är högre än Mälarens vattenstånd. Medelvattenytan ligger numera cirka 0,7 meter över havet. Vattenytan har stigit 0,4 meter jämfört med havsytan under 1900-talet pga landhöjningen, och Mälarens vattennivå stiger numera i takt med landhöjningen. Vid Mälarens norra delar sker fortfarande en långsam landhöjning eftersom landhöjningen är större där än vid utloppen.
De naturliga utloppen är Norrström och Söderström, norr och söder om Stadsholmen i Stockholm. Tappningen i Söderström sker numera via Polhemslussen, men det mesta vattnet går via Norrström. Vid högvatten sker även tappning genom Södertälje kanal och Hammarbyslussen. Avbördningsförmågan är idag för liten varför översvämningar kan inträffa, vilket bland annat hotar tunnelbanan i Stockholm. Våren 2001 fattades bara någon decimeter för att vattnet skulle rinna in vid tunnelbanestationen i Gamla Stan. Ombyggnader planeras bl.a vid Slussen i Stockholm samt av Södertälje kanal för att öka avbördningsförmågan.
Mälaren avvattnar ett 22 650 km2 stort område. Större tillflöden är (räknade moturs från Stockholm) Fyrisån, Örsundaån, Sagån, Svartån, Kolbäcksån, Köpingsån, Hedströmmen, Arbogaån, Eskilstunaån och Råckstaån. Mälaren har sin största tillrinning och högsta vattenstånd på våren i samband med snösmältningen. Under sommaren är tillflödet till sjön ofta mindre än avdunstningen.
[redigera] Delbassänger
Mälaren brukar delas in i delbassänger och från väst till öst benämns de:
- Galten
- Blacken
- Freden
- Västeråsfjärden
- Granfjärden
- Oknöfjärden
- Gripsholmsfjärden
- Prästfjärden
- Björkfjärden
- Ekoln, Gorran & Skarven
- Östra Mälaren
[redigera] Vikar
[redigera] Öar
- Adelsö
- Björkö
- Bond-Arnö
- Estbröte
- Ekerö
- Färingsö (även kallat Svartsjölandet)
- Helgeandsholmen
- Helgö
- Kungsholmen
- Kurön
- Kärsön
- Lilla Essingen
- Lovön
- Munsö
- Ridön (Södermanland)
- Ridön (Västmanland)
- Selaön
- Stora Essingen
[redigera] Vattenförsörjning
Mälaren är vattentäkt för 1,3 miljoner människor, bl.a tar Stockholm Vatten och Norrvatten sitt råvatten från sjön.
[redigera] Ekologi
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
[redigera] Fågelfauna
De vanligaste fåglarna som häckar på Mälarens fågelskär är de som också är vanligast i Östersjön. De tio talrikaste arterna var vid en inventering 2005 fisktärna, gråtrut, skrattmås, fiskmås, gräsand, vigg, kanadagås, knipa, silltrut och drillsnäppa. I Mälaren finns också häckfåglar som är mindre vanliga som havsörn, grågås, vitkindad gås, storlom, småskrake och snatterand, varav några är starkt hotade i Mälaren. Där häckar också, sedan 1994, storskarv av underarten P. c. sinensis, som ibland benämns mellanskarv. 2005 räknade man vid en inventering till 23 kolonier med 2178 bon vilket var en minskning med två kolonier men en liten ökning av bon från 2004. Den största kolonin innehöll 235 bon. Dock tror de flesta experter att kulmen för storskarvsökningen är nådd och att populationen i Mälaren kommer att stabilisera sig vid cirka 2000 bon. En av Mälarens karaktärsarter är fiskgjusen som i Mälaren har ett av sina starkaste fästen i världen. Fiskgjusen häckar i stort sett vid samtliga fjärdar i Mälaren. [1]
[redigera] Sjöfart
Mälaren är viktig för sjöfarten. Fram till uppgrundningen av södertäljeleden under tidig vikingatid fanns förbindelse med Östersjön. Sedan blev Stockholms Sluss enda förbindelsen ut till havet. Tidigare skedde ofta omlastning av gods till och från Mälardalen och Dalarna i Stockholm och Södertälje.
Hamnar finns bl.a. i Västerås och i Köping. Huvuddelen av trafiken går via Södertälje kanal, men även Hammarbyleden har betydelse. Södertälje kanal byggdes på 1820-talet och utvidgades under 1920-talet.
[redigera] Källor
- ^ Länsstyrelsen i Stockholms län - Rapport 2006:02: Mälarens Fåglar (pdf)
[redigera] Externa länkar
- Vattenkvalitet i Östra Mälaren, Miljöbarometern, Stockholms stad